Varje år skrivs spaltkilometer om börsens säsongsmönster och varje gång fångar det min nyfikenhet, finns det någon sanning bakom dessa till synes enkla tumregler för bättre avkastning? Jag har spanat in börsens historik senaste 40 åren i jakt på svaret! Som investerare kan det vara intressant att känna till börsens återkommande mönster. För som Mark Twain sa så återupprepas ju inte historien, men den tenderar att rimma. Tur då att vi nu gör det enklare att kunna spana in säsongsmönster på index, enskilda aktier och fonder.

På tal om Mark Twain, som egentligen hette Samuel Langhorne Clemens, och som sägs ha myntat uttrycket ”History Doesn’t Repeat Itself, but It Often Rhymes” vill jag bjuda på en kuriosa. Han sägs ha varit en notoriskt bedrövlig investerare. Trots att han var en av sin tids bäst betalda författare med klassiker såsom Huckleberry Finns äventyr och Tom Sawyers äventyr så lyckades han spekulera bort sin förmögenhet på dåliga investeringar, bl.a. den berömda Paige-tryckpressen (Paige Compositor). Så till den milda grad att han gick i personlig konkurs.

Men sent i livet gjorde han en spektakulär comeback där han år 1895 – då som 60-åring genomförde en världsomspännande föreläsningsturné,vilket gjorde att han kunde betala tillbaka alla sina skulder.

Vad innebär börsens säsongsmönster?

Börsens säsongsmönster har diskuterats i decennier – ibland avfärdade som myter och ibland behandlade som självklarheter. Gemensamt för de mest kända mönstren är att de inte bygger på enskilda observationer, utan på återkommande mönster på börsen och beteenden hos investerare, företag och kapitalflöden som tenderar att följa kalendern snarare än nyhetsflödet. Skatteplanering, rapportcykler, bonusar, semestrar och psykologiska skiften vid årsskiften som alla satt spår i börshistoriken. I det här avsnittet går vi igenom några av de mest klassiska säsongsmönstren – och granskar vad som faktiskt håller när de testas mot OMXS30:s historik sedan 1986.

Varför är börsens säsongsmönster intressanta?

Har du någon gång funderat över hur ofta börsen faktiskt stiger? Det brukar sägas att man kan förvänta sig en årlig genomsnittlig avkastning på omkring 7 %. Om man översätter det till en daglig uppgång (CAGR) så motsvarar det ungefär 0,027 % per dag. Men verkligheten är långt ifrån linjär, för som vi vet så är inte avkastningen jämnt fördelad över året. Annorlunda uttryckt kan sägas att storken inte kommer med 7 % avkastning i slutet på året. Just därför är börsens säsongsmönster så spännande att studera.

Volatilitet är priset vi investerare betalar för långsiktig avkastning. Ibland känns börsen som en berg-och-dalbana. För den långsiktige är volatiliteten en möjlighet, för den kortsiktige kan det riskera att bli en huvudvärk.

Sedan OMXS30 startade den 30 september 1986 har 9 950 börsdagar passerat. Av dessa har 5 220 dagar varit positiva och 4 670 dagar negativa. Det innebär att 53 % av dagarna har slutat på plus, medan 47 % har slutat på minus – nästan som att singla slant. Men den lilla skillnaden är avgörande: den ligger bakom att börsen historiskt har stigit under 7 av 10 år.

Börsens mest klassiska säsongsmönster

Vissa börsuttryck har överlevt så pass länge att de blivit en integrerad del av investerarkulturen. “Sell in May”, januarieffekten och tomterallyt är exempel på säsongsmönster som återkommer på finanstwitter och i fikarummet liksom i finansmedia och branschbolagens marknadskommentarer år efter år. Låt oss titta närmare på några av de mest klassiska säsongsmönstren.

Januarieffekten

Januarieffekten syftar på att börsen ofta inleder året starkt. Den sägs ofta vara en kombination av att investerare köper tillbaka det man sålde i december av skatteskäl (skatteplanering), allokering av bonusar och pensionsinsättningar, en förlängning av fjolårets tomterally och en allmän optimism kring ett nytt börsår som avspeglas i ökad riskvilja.

Historiskt har januari varit en stark månad, men inte den starkaste. Den genomsnittliga avkastningen uppgår till cirka 1,9 % medan medianavkastningen uppgår till 1,8 %. Det ska jämföras med ca 0,5 % för en genomsnittlig månad. Dessutom är det en ganska pricksäker månad då 7 av 10 januarimånader varit positiva historiskt.

En intressant observation är att effekten förefaller ha stärkts under det senaste decenniet. Mellan 1987 och 2016 låg snittuppgången på 1,7 procent, medan den därefter har uppgått till cirka 2,6 procent. Andelen positiva januarimånader har samtidigt ökat till omkring 80 procent.

Detta knyter även an till den så kallade "januaribarometern", uttryckt som “As goes January, so goes the year”. Historiken ger visst stöd för att år som inletts starkt i januari oftare slutar på plus, men på det stora hela skulle jag säga att uttrycket har en ytterst tveksam bäring då 7 av 10 år historiskt slutat på plus.

Sell in May and Go Away

Uttrycket “Sell in May and Go Away, Come Back on St. Leger’s Day” har sitt ursprung i Londons finans- och societetsliv under 1800-talet. När sommaren närmade sig lämnade stora delar av investerarkollektivet, som då vanligtvis utgjordes av aristokrati, handelsfamiljer och bankirer, staden för lantgods, kustorter och kontinentalaresor. Följden blev lägre handelsaktivitet, tunnare likviditet och därmed ökad volatilitet.

St. Leger Stakes, ett klassiskt hästlopp i september, markerade symboliskt slutet på sommaren. När loppet var över återvände societeten till London, parlamentet återupptog sitt arbete, affärslivet tog fart igen och handelsvolymerna ökade, business as usual igen.

Så att sälja i maj var inte en strategi utan handlade snarare om ett praktiskt beteende kopplat till frånvaro och därmed lägre handelsaktivitet. Man följde helt enkelt överklassens semesterkalendrar.

Det här mönstret är förvånansvärt relevant än i dag. Sommarhalvåret på Stockholmsbörsen är förknippat med lägre omsättning och tunnare orderböcker vilket gör marknaden mer sårbar för negativa nyheter, det krävs helt enkelt inte särdeles stora volymer för att flytta marknaden eller enskilda aktier betänkligt. En normal dag på börsen brukar bjuda på en omsättning över 20 miljarder kronor medan en varm sommardag kan omsätta så lite som 6 miljarder kronor, alltså väsentligt mindre.

Historiken på Stockholmsbörsen visar att detta säsongsmönster faktiskt har bäring. Faktum är att nästan hela börsens långsiktiga uppgång kommit under vinterhalvåret varpå vi myntat vårt eget uttryck om att aktier är en vintersport.

Sedan 1986 har perioden november–april gett en genomsnittlig avkastning på cirka 6,8 procent, medan perioden maj–oktober endast har genererat omkring 1,9 procent. Vinterhalvåret har dessutom varit mer solsäkert än sommarhalvåret, det är alltså inte bara outliers som drar upp snittet.

Detta ska dock inte tolkas som ett argument för att lämna marknaden under sommaren. Säsongsmönster beskriver när avkastning tenderar att genereras, inte att den kommer att uppstå då. Volatilitet skapar ju dessutom som bekant köplägen, och för långsiktiga investerare är time in market fortsatt viktigare än market timing. Däremot är det rationellt att vara mentalt förberedd på ett mer svårnavigerat marknadsklimat under sommaren, mer gungfly.

Septembereffekten‍

Septembereffekten är ett av de mer välkända säsongsmönstren och kännetecknas av historiskt svag avkastning och förhöjd volatilitet. Investerare återvänder från semestern, portföljer viktas om, skatteplanering påbörjas och analytikerkåren börjar nu behöva revidera ned sina prognoser om året utvecklats svagare än man förväntade vid inledningen av året då optimismen var hög.

Samtidigt visar historiken att augusti faktiskt har varit den sämsta månaden, med en genomsnittlig nedgång på cirka 1,5 procent, följt avseptember på omkring 1,2 procent. Det är ofta under denna period som narrativ skiftar och riskaptiten prövas.

‍Köp till sillen och sälj till kräftorna‍

Det här säsongsmönstret handlar om att köpa aktier inför midsommar och sen sälja dem innan kräftpremiären i början på augusti. Den genomsnittliga avkastningen under perioden historiskt har varit 0,3% medan medianavkastningen är närmare noll och andelen positiva år uppgår till 48 %. Så man kan konstatera att det nästan är som att singla slant, historien ger inte mycket för detta uttryck. 1987 var ett bra år då det var en stark sommartrend som gav 8% avkastning medan vi hittar 1998 i andra ringhörnan med en nedgång på 10% på grund av Asienkrisen.

Skräcktober

‍Oktober förknippas med några av historiens mest dramatiska börskrascher --> 1929, 1987 och 2008 (Lehman föll dock 15 sep). Men paradoxalt nog är månaden ofta stark i genomsnitt, särskilt efter svaga somrar. Vid positivt utfall kan man snarare prata om ”stocktober” med glimten i ögat. Även om månaden brukar tendera att bjuda på en del volatilitet så har många björnmarknader bottnat under månaden och tjurmarknader fötts, inte minst den rådande tjurmarknaden som vi nu befinner oss i, den föddes i oktober 2022. Uttrycket ”skräcktober” kanske vittnar om hur investerares kollektiva minne kan överdriva vissa risker, medan faktisk avkastning hamnar i skymundan. Men sen blir det ju inte lika bra rubriker heller.

‍
Tomterally

Även om de flesta av oss inte tror på tomten längre så är det desto fler som tror på tomterally. Det handlar om tendensen att börsen ofta stiger under årets sista handelsdagar och de första dagarna nästkommande år. Fenomenet förklaras ofta med låg handel, positivt marknadssentiment, portföljjusteringar inför årsskiftet och nya kapitalinflöden när ett nytt börsår tar sin början. Sen blir det lite av en självuppfyllande profetia också, tror jag.

Detta är en väldigt kort period men historiken ger ett gott stöd. Den genomsnittliga avkastningen har varit 1,6 % med ett positivt utfall under 8 av 10 år.

Det starkaste tomterallyt inträffade vid årsskiftet 1998, då börsen steg 8,6 procent under perioden som karaktäriserades av hög riskvilja. Året därpå rusade OMXS30 hela 71% med Ericsson som draglok.

Det svagaste ”tomterallyt” inträffade 1991, mitt under bank- och fastighetskrisen, då makroekonomisk stress fullständigt dominerade översäsongsmönster varpå vi fick en nedgång på 4,8 %.‍

Turn of the Month-effekten‍

ToM-effekten menar att en oproportionerligt stor andel av börsens avkastning ofta infaller runt månadsskiften. Här definierar jag det som den sista handelsdagen i månaden och efterföljande 3 handelsdagar under nästkommande månad. Effekten kopplas främst till regelbundna kapitalflöden såsom löner, pensionsavsättningar och automatiska sparanden, vilket tenderar att investeras runt månadsskiftet.

Här ger historiken stöd för detta säsongsmönster. Snittavkastningen under ToM-perioden uppgår till ca +0,8%. Övriga handelsdagar i månaden har haft nära noll eller svagt positiv snittavkastning. Så en oproportionerligt stor del av börsens uppgång har infallit runt månadsskiften. Nästan 7 av 10 ToM-månader har varit positiva historiskt så man kan anta att effekten är flödesdriven.

Hur ska jag förhålla mig till börsens säsongsmönster?

Säsongsmönster erbjuder inga enkla genvägar till överavkastning, men de ger värdefull kontext. De hjälper investerare att förstå när risk historiskt har belönats bättre och när marknaden tenderat att vara mer svårnavigerad. För den långsiktige investeraren handlar det dock mindre om att agera på varje mönster och mer om att justera förväntningar, riskhantering och psykologi över året. För som bekant så slår tid i marknaden (tidens tand) marknadstajming med hästlängder, speciellt över tid.

Vilken är din favorit?

‍

Avkastning på dig,
Nicklas

‍

‍

De pengar som placeras kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.