Femtio år av obrutna utdelningshöjningar. Det är kravet för att få kallas Dividend King och föräras en plats på den exklusiva prestigelistan. Bakom varje bolag finns en affärsmodell med djupa vallgravar och en operationell disciplin som navigerat genom oljechocker, finanskriser, hög inflation, pandemier och konflikter utan att kompromissa med utdelningen. De har uppvisat en exceptionell förmåga att konvertera vinst till fritt kassaflöde över generationer. I det här inlägget ska vi titta närmare på vilka bolag som lyckats med detta och alltså kan titulera sig utdelningskungar.

I dagsläget kan 57 bolag titulera sig Dividend Kings. För att kvala in krävs att man höjt utdelningen varje år i minst 50 år i rad. En prestation som säger en hel del om affärsmodellens motståndskraft och bolagets förmåga att generera stabila kassaflöden över tid, oavsett konjunktur.

Procter & Gamble har gett utdelning sedan år 1890

För många av dessa bolag sträcker sig historiken av obrutna utdelningar betydligt längre tillbaka än den femtioåriga sviten av årliga höjningar.

Procter & Gamble skiftade ut sin första utdelning till aktieägarna när Oscar II satt på tronen i Sverige. Året var 1890 varpå det nu är 136 år sedan första kupongen landade i portmonnän hos aktieägarna. De senaste 69 åren har man dessutom lyckats med konststycket att höja utdelningen varje enskilt år, utan undantag.

De yngsta utdelningskungarna har höjt utdelningen minst 50 år i rad, alltså sedan 1976. Det var samma år som Steve Jobs och Steve Wozniak grundade en startup i Jobs garage i föräldrahemmet som sedermera skulle komma att bli ett av världens mest värdefulla börsbolag – Apple.

American States Water är kungarnas konung!

Den mest seniora utdelningskungen har lyckats höja utdelningen varje år under smått ofattbara 71 år. Bolaget heter American States Water och grundades 1929 under den stora depressionen. American States Water levererar kranvatten till hushåll och företag i delstaten Kalifornien, USA. En kuriosa är att de också driver vatten- och avloppsystem på tolv amerikanska militärbaser runt om i landet, såsom Fort Bragg, West Point och Eglin Air Force Base.

Så medan bolaget ser till att det kommer vatten ur kranarna så ser de långa kontrakten till att det kommer kassaflöde i form av utdelning till aktieägarna. Så en till synes ”tråkig” verksamhet har bevisligen borgat för den mest imponerande utdelningshistoriken – utdelningskungarnas konung.

Dividend Kings 2026 - hela listan!

Här är hela listan med samtliga 57 bolag. Industribolagen har tydligt ledartröjan där vi hittar hela 17 bolag i sektorn, följt av 16 inom dagligvaror och sist men inte minst 10 bolag inom allmännyttiga tjänster.

‍

Industrisektorn ruvar på flest utdelningskungar

Industrisektorn utmärker sig på listan. Det kan verka förvånande då sektorn ofta ses som konjunkturkänslig, men de bolag som blivit utdelningskungar, såsom Dover eller Parker-Hannifin, är ofta specialiserade på nischade komponenter som är oumbärliga för sina kunder.

Dagligvaror och defensivt kommer därefter och är den klassiska utdelningssektorn. Oavsett om världen befinner sig i kris eller högkonjunktur så behöver vi alla borsta tänderna (Colgate), städa hemmet (Procter & Gamble) eller unna oss något gott (Coca Cola). På tal om den sistnämnda, sök på historien bakom miljonärerna från Quincy, Florida för en intressant berättelse på det temat. De här bolagen har ofta en tydlig pricing power som gör att de kan skjuta vidare kostnadsökningar på kunderna, vilket skyddar bolagets intäkter, marginaler och därigenom också utdelningen.

Ett talande exempel på bolagens pricing power är fjolårets konflikt mellan Coca-Cola och ICA. När Coca-Cola krävde betydande prishöjningar svarade ICA med att tillfälligt stoppa delar av sortimentet. Att produkterna idag är tillbaka på hyllorna till högre priser, visar tydligt hur oumbärliga dessa varumärken är. Det är en styrka som i slutändan borgar för kassaflödet och utdelningen till aktieägarna.

Specialfallet Tootsie Roll - en kung med egna regler

Ett bolag som ofta rör upp debatt i utdelningskretsar är anrika konfektyrbolaget Tootsie Roll, grundat 1907. Anledningen till att bolaget hamnat i en definitionsmässig gråzon är deras okonventionella kapitalallokering.

I över 60 år har de kombinerat en fast kontantutdelning med en årlig aktieutdelning (fondemission/stock dividend) på 3 %. Eftersom strikta definitioner ofta kräver en årlig höjning av just kontantbeloppet per aktie exkluderas bolaget ofta från de officiella listorna. Den här metoden innebär ju att antalet aktier konstant ökar, vilket ställer höga krav på vinsttillväxten för att inte späda ut värdet, ett finansiellt konststycke som bolaget mot alla odds lyckats upprätthålla under mer än ett halvsekel.

Framgångsreceptet - vad förklarar den långa sviten?

Har du ätit frukost, duschat, borstat tänderna och druckit en läsk idag? Då har du med stor sannolikhet bidragit till några utdelningskungars nästa utdelning.

Det handlar om produkter och tjänster som vi har runt omkring oss i vår vardag. De allra flesta känner igen varumärken såsom Coca Cola, Gilette, Pampers, Quaker, Head & Shoulders, Oral-B, Colgate och Pepsi.

Det handlar helt enkelt om varor och tjänster som folk måste köpa oavsett konjunkturläge. Dagligvaror, vatten, el och industrikomponenter som håller företags maskiner igång är inte diskretionära inköp – det är need to have. En fabrik kan inte skjuta upp ett byte av ett slitet lager i en kritisk maskin för att konjunkturen är dålig. Ett hushåll slutar inte köpa tandkräm under en recession. Det innebär att intäkterna är förutsägbara och förutsägbara intäkter är förutsättningen för en förutsägbar utdelning.

Ytterligare en viktig faktor är kapitaleffektiviteten. En halvledarjätte kräver enorma investeringar i maskinparker, vilket binder upp kapital som annars hade kunnat delas ut. I kontrast står bolag som Procter & Gamble eller Genuine Parts, vars verksamheter kräver förhållandevis lite underhållskapital. Denna låga kapitalintensitet frigör en stor andel av vinsten till utdelningar och återköp. Genom att skifta ut överskottskapital istället för att låta det ligga kvar på balansräkningen, kan bolagen upprätthålla en hög ROIC (Return on Invested Capital) och maximera värdet för aktieägarna.

En ROIC som konsekventöverstiger WACC (kapitalkostnaden) är värdeskapande. Här hjälper bolagens vallgravar till, såsom starka varumärken, höga "switching costs", regulatoriska barriärer och skalfördelar, vilket skapar en konkurrensposition som är svår för konkurrenterna att rå på.

Kombinera allt detta: pricing power, återkommande intäkter, stabila marginaler, måttlig utdelningsandel och kapitaleffektivitet med extremt stabila affärsmodeller och bevisad motståndskraft genom kriser. Då är du något på spåren för att förklara utdelningskungarnas imponerande historik.

Utdelningstillväxt - viktigare än direktavkastning

Bland utdelningskungarna finns två tydliga läger. De som bjuder på hög tillväxt och mogna kassakor vars höjningar på senare år blivit mer symboliska. Tillräckliga för att skydda sviten och prestigestämpeln, men inte mer. Det är kanske inte förvånande, misslyckas ett bolag med att höja ett enda år är det i praktiken omöjligt för sittande vd och styrelse att återta titeln under sin tid.

Lowe's som är USA:s näst största byggvarukedja efter Home Depot har bjudit på högst utdelningstillväxt senaste fem åren med en nivå över 16 % CAGR. S&P Global följer med 12,4 % och Target med 11,5 %. Snittet för samtliga utdelningskungar landar på 5,8 % vilket innebär att takten på portföljens löneförhöjningar vida överstiger de flestas löneförhöjningar från inkomst av tjänst.

De bolag som har en stark vinsttillväxt och en lägre utdelningsandel i utgångsläget kommer mest troligt ha bäst förutsättningar för att öka utdelningstillväxten mest över tid och så även bjuda på högst totalavkastning.

Yield on Cost (YoC) - utdelningsjägarens nyckeltal!

Låt oss illustrera kraften i utdelningstillväxten, alltså ränta på ränta-effekten. Om vi antar en investering på 100 000 i en korg av Dividend Kings med en genomsnittlig direktavkastning på 3 %, en årlig genomsnittlig utdelningstillväxt på 6 %, återinvesterad utdelning samt en kurstillväxt på 5 % så får vi nedan beräkning:

Efter 20 år får du nästan 19 % i årlig avkastning på din ursprungliga investering, bara via utdelningen (direktavkastning). Efter 30 år uppgår den till hela 47,1 % vilket innebär att du får tillbaka nästan hela din initiala investering vartannat år.

Vinsttillväxten är den primära motorn bakom en stigande Yield on Cost. Ett bolag som lyckas öka vinsten med 15 % per år fördubblar den efter fem år, vilket givet en konstant utdelningsandel innebär att även utdelningen fördubblas.

Hur påverkas Dividend Kings av stigande räntor?

När marknadsräntorna stiger ökar alternativkostnaden för att hålla riskfyllda tillgångar. Den stigande riskfria räntan pressar nuvärdet av framtida kassaflöden. Det vill investerarna ha kompensation för, vilket driver upp avkastningskravet över hela aktiemarknaden och sänker aktiekurserna, allt annat lika.

För Dividend Kings är denna räntekänslighet ofta mer uttalad i värderingen, då de på grund av sina stabila utdelningar fungerar som ett substitut till obligationer. Marknaden "prisar om" dem snabbt för att deras direktavkastning ska förbli konkurrenskraftig gentemot högre obligationsräntor.

Det som dock skiljer Dividend Kings från den breda marknaden är deras djupa vallgravar och operationella motståndskraft. Medan tillväxtbolag ofta drabbas hårt av ökade kapitalkostnader för expansion, är utdelningskungar i högre grad självfinansierande tack vare sina starka fria kassaflöden. Deras främsta skydd mot ett högre avkastningskrav är deras historiskt bevisade pricing power, alltså förmågan att höja sina priser i takt med inflationen, skydda sina marginaler och därmed leverera en utdelningstillväxt som kan motverka ränteuppgångens negativa effekt på värderingen, vilket vi varit in på tidigare.

Gordons Formel (Gordon Growth Model / GGM)

Gordons formel eller Gordons Tillväxtmodell kan beskrivas som en förenklad variant av en nuvärdesberäkning. Men den visualiserar kraftfullt varför stigande räntor påverkar utdelningskungarnas värdering men samtidigt hur en av deras styrkor kan neutralisera detta.

Formeln räknar ut det teoretiska priset:

P = priset
D = nästa års förväntade utdelning
r = avkastningskravet (stiger när räntan stiger)
g = förväntad utdelningstillväxt (growth)

Om avkastningskravet (r) ökar på grund av högre marknadsräntor, växer nämnaren i bråket. Om allt annat är lika (D och g förblir desamma), kommer det teoretiska priset på aktien att falla.

Exempel: Om avkastningskravet (r) ökar från 7% till 8% och tillväxten (g) är 5%, ändras nämnaren från 2% (0,07 - 0,05) till 3% (0,08 - 0,05). Det innebär ett prisfall på hela 33%.

Lösningen kommer via kraften i utdelningskungarnas pricing power som jag nämnt många gånger i detta blogginlägg. För tack vare den kan bolagen höja sina priser i takt med inflationen (kom ihåg exemplet med Coca Cola och ICA). Detta leder till att deras vinster och därmed deras utdelningstillväxt (g) ökar.

Om bolaget kan höja sin tillväxt (g) i samma takt som avkastningskravet (r) stiger, förblir nämnaren (r - g) konstant.

The King’s trap – fällorna du bör se upp för

En obruten svit av utdelningshöjningar under minst 50 år och därtill en attraktiv utdelningstillväxt (CAGR) kan fresta de allra flesta investerare. Men här gäller det att se upp. Om ett bolag har en CAGR på 15 % samtidigt som utdelningsandelen gått från 30 % till 90 % och vinsttillväxten bromsat in så vittnar det troligtvis om en lägre tillväxttakt för utdelningen framåt.

Den mest attraktiva utdelningskungen bör rimligtvis vara den som höjer utdelningen i takt med eller långsammare än vinsttillväxten. Om vinsttillväxten är god så kommer ju det spilla över på utdelningstillväxten, som då inte är artificiellt uppblåst av en stigande utdelningsandel.

Morgondagens utdelningskungar

Listan förändras över tid och här är några bolag som mest troligt kommer välkomnas in i värmen inom kort. McDonald's höjde sin utdelning för 49:e året i rad under hösten ifjol, så en höjning i år innebär att de formellt dubbas till utdelningskung. Medicinteknikbolaget Medtronic har höjt utdelningen 48 år i rad och Sherwin-Williams som är världsledande inom färg och ytbehandlingar har höjt utdelningen under 47 år.

‍

Psst... sist men inte minst

Utdelningsinvesterare har mycket att hämta på vår plattform. Här kan du förkovra dig i ett mycket stort antal nyckeltal och multiplar från Factset. Nedan ser vi exempelvis utdelningen per aktie, utdelningstillväxten och utdelningsandelen över tid i American States Water Company. Kom ihåg att du via vår kapitalförsäkring får omedelbar återbetalning av utländsk källskatt på utdelningar - snabbast i Sverige. Så gör som många andra utdelningsinvesterare - bli kund på Montrose du med.

‍

‍

Utdelning på dig,
Nicklas

‍

‍

‍

‍

De pengar som placeras kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.