Rymden har alltid karaktäriserats av naturligt statliga monopol, astronomiska kostnader och eviga tidslinjer. År 2002 grundades SpaceX med ambitionen om att göra mänskligheten till en multiplanetär art och har sedan dess förändrat spelreglerna helt. Idag börsnoteras bolaget, men vad är det egentligen du köper i Elon Musks rymdimperium?

Rymden har länge betraktats som en statlig angelägenhet. Dyrt, riskfyllt och långa tidshorisonter har varit ledord. Den bilden har förändrats dramatiskt sedan SpaceX grundades för 24 år sedan.

Tre strukturella trender som förändrat rymdekonomin

Sjunkande uppskjutningskostnader

Kostnaden för att skicka upp ett kilo last i omloppsbana har sjunkit över 90% sedan Shuttle-eran, vilket river ekonomiska barriärer och banar väg för en helt ny rymdekonomi. Den primära drivaren som dramatiskt ändrat kalkylen är SpaceX återanvändbara raketer.

Boomen för LEO (Low Earth Orbit)

I stället för ett fåtal enorma geostationära satelliter på exakt 35 786 kilometers höjd som kan erbjuda satellit-tv eller väderprognoser så kan tusentals mindre satelliter i låg omloppsbana på 200 – 2000 kilometers höjd erbjuda ex. global bredbandstäckning med låg latens. Det här kräver dock billiga och frekventa uppskjutningar, något som SpaceX erbjuder.

Statlig och kommersiell efterfrågan

Försvarsmakter runt om i världen investerar tungt i rymdkapacitet. En kuriosa är att svenska Försvarsmaktens första operativa satellit i omloppsbana som sköts upp i maj använde sig av SpaceX.

Parallellt växer även den kommersiella efterfrågan från kommunikation, jordövervakning och framväxande AI-infrastruktur i omloppsbana.

En trend det nu börjar pratas mer om är datacenter i rymden. Idag kostar det cirka 1 000 USD per kilo att transportera upp saker i rymden. Om några år kan vi vara nere på låga 2 – 300 USD per kilo och då blir det mer ekonomiskt försvarbart att bygga datacenter i rymden enligt Planet Labs vd Will Marshall. Ytterligare en kuriosa är att det var just Planet Labs som tillverkade den satellit som Försvarsmakten köpte.

Vad har SpaceX bidragit med?

Elon Musk grundade SpaceX år 2002, precis kring botten efter den dramatiska IT-kraschen då riskviljan inte var på topp. Det explicita målet var att göra mänskligheten till en multiplanetär art, som sagt. På vägen dit har man åstadkommit något ännu mer konkret – man har industrialiserat rymden.

Här är några centrala teknologiska genombrott:

Falcon 9 och återanvändbara raketer

År 2015 lyckades SpaceX för första gången landa en rakets förstasteg (största och tyngsta delen av en raket) efter en uppskjutning. Då ansåg branschexperterna att vertikal landning var en teknisk återvändsgränd som aldrig skulle bli kommersiellt lönsam – idag är det rutin.

Enskilda Falcon 9-boosters har nu flugit över 20 gånger, vilket förändrat kostnadskalkylen i grunden och skapat förutsättningarna för en rymdboom. 

Dominans i antalet uppskjutningar

Under 2025 genomförde SpaceX 170 uppskjutningar, vilket ären kraftig ökning jämfört med 98 stycken så sent som 2023. Den totala vikten som skickades upp i rymden steg från 1 210 till 2 213 ton. Idag ansvarar bolaget för den absoluta majoriteten av all nyttolast som skjuts upp globalt – man har helt enkelt blivit rymdens logistikjätte. 

Starship

‍Falcon 9 kan beskrivas som dagens kassako och arbetshäst men nästa generations fullt återanvändbara Starship är vad som ska industrialisera rymden och kapa kostnadskalkylen en gång för alla. Det är troligtvis också detta som ligger till grund för bolagets höga värdering.

Det handlar inte om en ny raket utan en ny kategori av rymdfarkost som i grunden förväntas rita om förutsättningarna för logistik och infrastruktur i rymden. En stor skillnad är att Falcon 9 återanvänder förstasteget medan Starship förväntas vara helt återanvändbar i sin helhet och kunna transportera hundratals Starlink-satelliter till omloppsbana i en enda flygning.  

Förhoppningen är att kunna sänka kostnaden per kilo uppskjuten nyttolast till en bråkdel av dagens nivåer – vilket lär elda på den rymdboom vi nu ser.

Bolagets olika övergripande delar

Connectivity (Starlink) 

Satellitkonstellationen Starlink i låg omloppsbana (LEO) är bolagets största intäktskälla och dessutom det enda lönsamma segmentet i dagsläget – bolagets kassako med andra ord.

Via detta erbjuder man ett globalt satellitbredband som fungerar i princip var som helst på jorden – i segelbåten mitt ute på havet, i Amazonas djungel eller i konflikt, någotvi blivit varse om och som ändrat maktbalansen ganska dramatiskt. 

Tillväxten har varit kraftig. Från 2,3 miljoner abonnenter 2023 till över 10 miljoner dito i 164 länder idag.  

Starlink utgjorde 61 % av totala intäkter ifjol och rörelsemarginalen uppgår till 39%. Idag finns tusentals satelliter i låg omloppsbana och när nätverket väl är utbyggt så kostar varje ny kund nästan ingenting. Så här bedömer marknaden att lönsamheten kommer kunna stiga framöver.  

Om vi istället tittar på EBITDA-marginalen så uppgår den till 63%. Differensen beror primärt på de avskrivningar som görs på de satelliter som man hela tiden skjuter upp. Livslängden uppgår till ca 5 år idag. Framöver bör man kunna förlänga livslängden vilket skulle understödja rörelsemarginalen. 

Genomsnittsintäkten per abonnent har minskat från 99 dollar per månad under 2023 till 66 dollar under första kvartalet 2026. Det vittnar om en strategi att prisa in sig men så sent som i maj i år höjde bolaget priset med 10 dollar per månad. Det kanske vittnar om att man går in i en fas där man vill öka lönsamheten, alternativt frisera siffrorna för börsnoteringen.

Space (Rockets)

Här återfinns bolagets rymdverksamhet – raketuppskjutningar. Ifjol genomfördes totalt 165 uppskjutningar med Falcon 9-raketen med en framgångsgrad på över 99 %. Bolaget är i dagsläget totalt dominerande med en global marknadsandel på över 80 % av den kommersiella uppskjutningsmarknaden. (170 uppskjutningar inkl. 5 suborbitala testflygningar).

Raketdelen är inte lönsam i dagsläget och det beror på attman plöjer ned väldigt mycket pengar på att utveckla nästa generations raket som vi pratat om – Starship. Den förväntas förändra rymdkalkylen i grunden för hela branschen. Så här långt har man investerat över 15 miljarder dollar på Starship-programmet. 

Artificiell Intelligens (AI)

I februari 2026 förvärvade SpaceX Elon Musks AI-bolag xAI. Därefter äger SpaceX alltså AI-modellen Grok och X (Twitter) 

Därmed får man även exponering mot AI-infrastruktur och social media. Denna del är inte lönsam i dagsläget då man investerar massivt för framtiden, precis som alla andra hyperscalers.

Ifjol genererade detta segment 3,2 miljarder dollar i intäkter samtidigt som man redovisade en rörelseförlust på 6,4 miljarder dollar, en förlust som spås öka framöver.  

Intäkterna

Ifjol hade SpaceX intäkter på 18,7 miljarder dollar, vilket var en ökning på 33 % jämfört med året innan. Starlink genererade ett rörelseresultat på 4,4 miljarder dollar men utvecklingen av Starhip och de massiva investeringarna i xAI kostade väldigt mycket. 

Totalt redovisade bolaget en nettoförlust på 4,9 miljarder dollar för helåret och bara under första kvartalet i år uppgick förlusten till 4,3 miljarder dollar. Kostnaderna accelererar alltså snabbare än intäkterna just nu. Det kan åtminstone vara bra att känna till det. 

I bolagets roadshow inför noteringen pekar de på att de adresserar en marknad som är värd närmare 6 000 miljarder dollar, fördelat på 370 miljarder dollar för rymden, 1 600 miljarder dollar inom konnektivitet och 3 800 miljarder dollar för AI. En adresserbar marknad som förväntas växa kraftigt framöver.  

Så idag kan man säga att Starlink subventionerar de massiva framtidssatsningar som görs inom Rockets och xAI.

Elon Musk kontrollerar ”allt”

När du investerar i SpaceX så blir du delägare i ett bolag som Elon Musk kontrollerar totalt. Nästan hälften av aktierna är B-aktier som enbart Elon och hans närmaste chefer kan äga och de ger 10 röster per aktie, likt en klassisk A-aktie i Sverige. Det innebär att man inte kommer kunna avsätta honom i framtiden om något händer eller påverka strategin. Men man kan sitta med på resan – oavsett vart den går.

Psst... om du tänker köpa aktien på börsen nu när den noteras så kom ihåg att du handlar den billigast hos oss på Montrose.

Lycka till,

Nicklas

‍